Manligt och kvinnligt i arbetstidsfrågan

Utvecklingen är sällan en rak linje. Det är ibland lätt att förledas att dra ut pilen i tangentens riktning och tänka sig en framtid där dagens trender i samhället och på arbetsmarknaden slagit igenom med full kraft. Men historien är – och tur är väl det – sällan så förutsägbar. Vissa utvecklingstendenser bryts mot andra och finner nya former, vissa samhällsfenomen kommer igen (om än kanske i ny form) andra visar sig vara dagssländor – dömda till en snar och absolut undergång. Så ock i fallet arbetstidens längd och förläggning.

Låt oss ta fallet med informations- och kommunikationsutvecklingen (IKT) och arbete på distans. Som vi skrivit här i flera tidigare blogginlägg ser vi en tydlig trend att allt mer arbete, med teknologins hjälp, utförs på distans. Om vi knyter an till inledning är det följaktligen lätt att förledas att tro att denna utveckling enbart ska accelerera. Att vi inom en överskådlig framtid utför en allt större del av vårt arbete utanför arbetsgivarens lokaler och på tider som bäst passar i vårt livspussel. Oväntat nog (?!) kommer nu signaler från Yahoo, som är ett av de stora Amerikanska företagen inom sök och it-tjänster, om att tiden för telecommuting (som distansarbete med hjälp av IKT heter i USA) nu är över. Det är den nytillsatta vd:n Marissa Mayers som, genom personalavdelning, skickat ut följande meddelande till sin personal:

“We need to be working side-by-side. That is why it is critical that we are all present in our offices. Some of the best decisions and insights come from hallway and cafeteria discussions, meeting new people, and impromptu team meetings. Speed and quality are often sacrificed when we work from home. We need to be one Yahoo!, and that starts with physically being together.”

Vad som utlöst denna uppmaning till de anställda att öka sin närvaro på arbetsplatsen kan jag inte uttala mig om. Möjligtvis förekommer det ett omfattande missbruk av systemet med arbete på distans. Att Yahoo lider brister på såväl innovation som effektivitet i relation till t ex Google är väl knappast en nyhet. Det som framhålls i medelandet är att ökad närvaro förväntas öka såväl kvalitén som effektiviteten på arbetsinsatserna bland de anställda. Det som är intressant att notera är dock vilket mottagande denna policy fått i media och övrigt näringsliv. Och det är i detta bemötande vi kan spåra en kontinuitet i samhället i stort – nämligen hur kvinnor i ledande ställning hanteras i den offentliga debatten, samt hur arbetstidens längd och förläggning uttrycker olika saker baserat på vilket kön du tillhör. Det som har kommit i förgrunden, och helt kommit att skymma diskussion kring effektivitet och kvalitet i arbetet, är nämligen Marissa Meyers brister och förtjänster som mor.

Förslaget beskrivs från flera håll som ett påhopp på andra föräldrar som söker få ihop livspusslet med hjälp av att arbeta hemifrån vissa dagar. Denna bristande insikt kopplas sedan ihop med Meyers bristande omsorg om sitt eget barn. I den ansedda brittiska tidningen The Guardian står t ex att läsa:

“the whole policy is clunky and out-of-date. There is absolutely no concession made for those with families. Yes, I know this is unsurprising from a woman who skipped her own maternity leave.”

Enligt författaren till texten i The Guardian, Emma G Keller, ska vi m a o inte vara särskilt förvånade över ett sådant påhopp på den förvärvsarbetarande föräldern från en kvinna som struntade i sin egen mammaledighet (Hurvuvida Mayers inte tagit ut någon förlädraledighet alls låter jag vara osagt. Keller söker inte heller belägga påståendet med någon referens). I den amerikanska tidsskriften Forbes magazine blir hon påhoppad av krönikören Peter Cohan från ett annat håll, om än på samma tema. Han argumenterar för att Meyers policy är hyckleri detta då hon (med hänvisning till högst tvetydiga källor) tydligen själv arbetat hemifrån i samband med att hennes första barn föddes. Även i New York Times är domen hård. Under rubriken Yahoo’s Blow to Work-Family Balance kan vi läsa:

Many parents hoped for better things from Ms. Mayer, who persuaded Yahoo to hire her while pregnant. And while she doesn’t seem to have missed a beat after the birth of her young son, she presumably has a solid understanding that family life comes with unexpected demands. Those unexpected demands are cushioned by the presence of a staff for someone like Ms. Mayer, but for most parents, they’re not entirely absorbed — and Ms. Mayer is clearly intelligent enough to know that not everyone can have the house manager wait for the delivery of the new water heater.

Gemensamt för krönikörerna är att de samtliga dömer ut Mayers policy och gör så med hänvisning till hennes personliga brister och förtjänster som mor. Odokumenterade antaganden om hur hon hanterar sin barnomsorg följs med illa förtäckta påhopp på hennes föräldraskap. Föreställ er liknande debatt om det hade gällt en manlig vd. Knappast troligt…

Debatten har även spridits sig till andra forum på nätet och här är tonen än mer hård och oresonlig och stundtals helt frånkopplad från den ursprungliga frågan. När bloggaren Penelope Trunk (som i övrigt är en av få som ställer sig positiv till Mayers policy) tar upp ämnet finner vi t ex följande i kommentatorsfältet:

“Mark my words: if you sell your few precious years taking care of a child to any company, you have sold your soul and birthright to the devil. Remember this when Ms. Mayer is Yahoo’s next CEO through the revolving door.” (Karen)

I fallet Mayers kan vi följaktligen se hur ny teknik och nya sätt att organisera arbete bryts mot gamla föreställningar kring vad som är att betrakta som manligt och kvinnligt. Föreställningar som ofta har en nära kopplingar till vad det innebär och förväntas av dig som förälder. Vad som kommer ut av detta är för tidigt att sia om. Vad jag dock är fullständigt säker på är dock att vi behöver en levande debatt kring frågan hur vi bäst kombinerar arbete och familj, samt vilka konsekvenser socialt konstruerade föreställningar om manligt och kvinnligt får i praktiken för arbetstidens längd och förläggning.

//Calle